Inlägg

Visar inlägg från 2014

Journalistiken och nyanserna

I gårdagens Brännpunkt i SvD skrev min kollega Mats Ekström en klok text om att kraven på journalistiken är att nyansera debatten. Problemet enligt Ekström är att jouranlister gått med på en alltför enkel dikotomisering av debatten (för eller emot invandring) som gjort att dramaturgin slentrianmässigt blivit SD på den ena sidan och alla andra partier på den andra. Läs artikeln här.

I en podcast nära dig

Bild
Idag gör jag lite reklam för en podcast som borde intressera alla som jobbar och forskar om kommunikation. Fredrik Hillerborg har skapat bloggen som nu under hösten släpper 10 avsnitt där han diskuterar olika former av kommunikation med författare till nya böcker pÃ¥ omrÃ¥det. I denna skara har Fredrik inkluderat vÃ¥r bok om valaffischer. Del ett handlar om kreativitet, nummer tvÃ¥ om kriskommunikation och det tredje avsnittet rör trender i reklam. Framöver kommer även vÃ¥rt program.   Välkommen till “Lära FrÃ¥n Lärda”! Podcasten som bygger pÃ¥ de 10 mest intressanta böckerna för kommunikationsbranschen 2014. Läs och lyssna här ,

Nytt bokkapitel

Bild
Just nu sitter jag och lyssnar jag på Jesper Strömbäck som pratar om medieeffekter på ECREAs konferens i Lissabon. Samtidigt får jag besked om att min karriär som internationell valaffischforskare fått ett lyft. I dagarna släpptes boken "Political Communication across Time and Space", där jag medverkar med ett kapitel om negativa kampanjer och svenska valaffischer. Läs mer här .

JMG och nya forskningspengar

I årets ansökningsomgång till Vetenskapsrådet lyckades JMG väl. Både Magnus Fredriksson (med Josef Pallas) och forskargruppen ledd av Monika Djerf-Pierre (Maria Edström och Mathias Färdigh) fick projektmedel. Magnus ska fortsätta med sin forskning om medialiserade myndigheter och Monika, Maria och Mathias ska ägna sig åt genus och journalistik. Spännande projekt båda två. Läs mer här .

Klart man skulle dra på

Bild
Jo, jag småskrattade flera gånger år Niklas Svenssons direktrapporteringar om att inget hänt under ubåtsjakten i Stockholms skärgård. Stora delar av alla nyhetsmediers rapportering var fylld av....ingenting. Det är då givetvis lätt att kritisera nyhetsmediernas prioriteringar. Borde man inte ägna mer tid åt andra nyheter än att åka helikopter över Stockholms skärgård och försöka tolka vad försvarets båtar egentligen höll på med? Det finns givetvis problem här. Ett sådant är att mycket av det som man trots allt såg var obegripligt. Att försvaret inte tänkte berätta exakt vad de gjorde är inte så konstigt. En underrättelseoperation är av naturen inte ett öppet sammanträde. Därmed blir det mycket utrymme för spekulationer och säkert en hel del helt missvisande tolkningar av vad som egentligen pågick. Nu verkar insatsen trappas ner och man kan kritisera och förlöjliga mediernas sätt att rapportera. Men tänk om försvaret fått upp en ubåt några mil utanför Stockholm i början på veckan.

Funderingar efter gårdagens seminarium

Självberöm och viss självkritik var ett genomgående tema på gårdagens seminarium om hur medierna klarade valet på JMG. Ylva Andersson på SVT var den som kanske i störst utsträckning såg brister och möjliga förbättringar inför framtiden. Niklas Svensson såg också vissa brister, dock inga hos Expressen. Bevakningen av SD, det ständiga kommenterandet, bristen på lokal bevakning och de stora satsningarna på nya sätt att bevaka valet (läs TV) var återkommande teman. Alla panelister gav i stort sett - och framförallt det egna mediet - godkänt. Men jag ser kanske större problem med årets medievalrörelse än deltagarna. Det handlar inte så mycket om innehåll, även om jag tidigare i bloggen gett uttryck för det. Problemet är snarare att alla vill göra allting och framförallt vill alla skapa sina egna intervjuer/debatter eftersom kan då man ha uppsnack, sända händelsen på webben och sedan kommentera och analysera - allt i det egna mediet. Bevakningen av valet blir därför extremt formatstyrd

Medievalet i backspegeln

På tisdag 7/10 har vi ett eftervalsseminarium om mediernas prestationer under ledning av vår nye gästprofessor Jonathan Falck. Inbjudna gäster är Ylva M Andersson, chef för SVT Göteborg, Gunilla Grahn-Hinnfors, politisk reporter på Göteborgs-Posten, Helene Odenljung, 1:e vice partiordförande i folkpartiet och kommunalråd i Göteborg, och Niklas Svensson, politisk reporter på Expressen. Läs mer här .

Crisis Communication – media frames and citizen response

On October 21th, the Multidisciplinary Opinion and Democracy Research Group (MOD), at University of Gothenburg is happy to invite you to a workshop on Crisis Communication – media frames and citizen response. It is a one-day open workshop where crisis communication scholars present recent research on crisis communication, with a focus on media framing and how citizens make sense of and react during societal crises. Room A303, Seminariegatan 1B Program 10.00-10.15: Welcome and presentation (Bengt Johansson) 10.15-11.15: Tim Sellnow & Deanna Sellnow (University of Kentucky): "Exploring the Utility of the IDEA Model for Effective Instructional Risk and Crisis Communication Message Design". 11.15-12.15: Misse Wester (FOI, Swedish Defence Research Agency): "Myths and human behavior - implications for crisis communication". 12.15-13.15: LUNCH 13.15-14.15: Bengt Johansson (University of Gothenburg): “Interpreting Responsibility. Political Accountability i

Bokmässan med Politik i det offentliga rummet

På fredag, strax efter lunch kan ni träffa mig och mina medförfattare till Politik i det offentliga rummet - Nickals och Orla - i Carlssons monter på bokmässan (B06:22). Hoppas vi ses

SOM-undersökningarna är i fält!!

Bild
Som ordförande i SOM-institutets styrgrupp är det alltid lika spännande när undersökningarna går i fält. I år får totalt 22 600 personer mellan 16-85 år boende i Sverige och 10 000 svenskar boende iu utlandet en möjlighet att göra sin röst hörd. Det är kanske mer spännande än vanligt. Dels för att vi har ett helt nytt parlamentariskt läge efter valet i september, dels för att vi för första gången försöker ta reda på hur åsikter och vanor ser ut bland svenskar som bor utomlands och dels eftersom jag och Stina Bengtsson deltar med två frågebatterier om människors uppfattningar om moraliskt beteende relaterat till sociala medier. Kan knappt bärga mig till dess att resultaten är klara i mars. En spänd väntan tar sin början! Läs mer om urval och processen på Henrik Oscarssons blogg

Kampanjen som försvann

Bild
I helgen var jag i Edinburgh och landade eftermiddagen efter att Skottland röstade nej till att bryta sig loss från Storbritannien. Hade tänkt fotografera av affischer från ja- och nejkampanjen, men där gick jag bet. Redan dagen efter folkomröstningen var alla affischer borta från det offentliga rummet. Hittade bara en flagga här och där, några klistermärken och lite klotter. Tydligen vill man att såren ska läka snabbt.

Stockholm - även valaffischtätast

Bild
Att det bor fler människor i Stockholm än nÃ¥gon annanstans i Sverige är ingen nyhet. Helt klart är ocksÃ¥ att partierna valde att affischera som allra mest i huvudstaden. Efter att nÃ¥gra gÃ¥nger de senaste veckorna varit i Stockholms centrum blev jag förvÃ¥nad över skillnaden i affischering mellan Stockholm och Göteborg. Hittade ocksÃ¥ en del fyndiga affischer. Centerns användning av fyrklövern är ett av de roligare. Det visar ocksÃ¥ att man tror pÃ¥ sin egen logotype för att symbolisera partiet. Faktum är att partierna varit ganska svala i hur de använt partilogotyper de skaffat sig sedan 1960-talet. Visst har de funnits pÃ¥ affischerna,  inte använts kommunikativt utan bara prytt affischerna. Kanske har Centern startat nÃ¥got nytt genom att försöka ladda fyrklövern med innehÃ¥ll?

Bengts listor

Bild
Som kampanjforskare brukar jag få ranka och bedöma valaffischer och valfilmer. Här kommer då min lista av de tre bästa affischerna, valfilmerna, motkampanjer och politiska slogans. Genomtänkt? Till viss del. Men eftersom jag hela tiden sysslar med kampanjer och valmaterial är jag kanske lite väl förtjust i det som avviker lite och är nytt. Det får ni ta. Affischernas topp tre 1. Miljöpartiet Jag är ganska svag för affischer där bild och text förstärker varandra. Det har varit ganska tunt med det i årets valrörelse. Miljöpartiet har gjort ett försök och pulkabilden är roligast. Min kritik är att bilden är lite murrig och allt för lika kommersiell reklam. Man kunde gjort så att den sticker ut lite mer. 2. Moderaterna i Stockholm Det blev ett ramaskri kring Stockholmsmoderaternas kampanj. Men det hör till att kritisera politisk reklam som fokuserar på motståndarna. Trots allt handlar det inte om någon smutskastning mot en enskild politiker utan om politiska förslag. Att de

Mediekritik och valrörelsen

Flera forskare har varit ganska kritiska mot mediernas och då särskilt SVT:s valbevakning. I dagens Medierna kan man lyssna på kollegorna Jesper Strömbäck, Jenny Madestam och Marie Demker. Jag har också vissa synpunkter på hur valrörelsen bevakats. I dagens BT skriver jag om bristen på de mer djupgående perspektiven på valrörelsen. Läs krönikan här .

Några reflektioner i förtid

Det börjar närma sig slutsignal på valrörelsen 2014. En valrörelse som till en början verkade helt avgjord blir kanske trots allt lite spännande. Men stalltipset är ändå regeringsskifte och Löfvén som ny statsminister. Valrörelsen har enligt mina ögon varit en klar fördel för Alliansen. De har lyckats få hela berättelsen att handla om regeringsfrågan och om Sverigedemokraterna ska bli vågmästare eller inte. Därmed har oppositionen på många sätt behövt hantera en fråga som de inte alls vill prata om. Precis som de senaste valrörelserna har det nya medielandskapet gjort att inga sakpolitiska frågor dominerar debatten längre. Vi upplever ett enda stort smörgåsbord av sakfrågor och dessutom är debatterna, utfrågningarna, specialprogrammen så många att det inte längre går att få en överblick. När det gäller mediebilden brukar jag hålla emot när journalister och andra vill få mig att säga att sakfrågorna inte får någon plats. Min grundhållning är att allt inte handlar om spel och opinion

Politisk kommunikation ska vara fri

I årets valrörelse har vi sett flera exempel på att partier inte gillar att få kritik. Moderaterna anmälde den fria teaterföreningen för varumärkesintrång när de kallade sig "Äkta moderaterna" i sitt teaterarbete. Sverigedemokraterna har fått en satir borttagen från Youtube och hänvisar också till varumärkesintrång. Gillar man inte att bli utsatt för satir och kritik, kan man likt Disney och Coca Cola, stämma dem som vågar använda kampanjmaterial i egna syften. Skälet är givetvis att skrämma kritiker till tystnad. Med risk för att bli åtalad och kanske ersättningsskyldig tiger man hellre still än att kritisera, göra satir eller komma med plumpa skämt. Jag tycker det är ett otyg. Politisk kommunikation ska vara fri och öppen för kritik, spått och spe. Det hör till politikens spelregler. Så har det också alltid fungerat. När partier gjort parafraser på annonser eller affischer genom historien brukar man inte komma dragande med upphovsrätten som slagträ. Ger man sig in i den

Gissa parti

Dagens roligaste i valrörelsen är DN:s "Gissa partiet". Statsvetarkollegan Anders Sundell och Kristoffer Örstadius har klippt vallöften ur partiernas valmanifest och där kan man köra ett blindtest för att se hur många man kan. 4 av 10 är mitt bästa resultat än så länge. Gör testet här .

Väljarna värderar valfilmer

I valrörelsens 2010 gjorde vi en studie av hur väjare värderar partiernas valfilmer. I LORes e-panel ställdes frågor till respondenter efter det att de fått se partiernas valfilmer. Eftersom delar av den akademiska världen har väldigt långa publiceringstider kom resultaten först i tryck i veckan. Tillsammans med Christina Holtz-Bacha har jag nu publicerat en artikel i Journal of Political Marketing , där vi visar en del både väntade och lite oväntade resultat. Inte helt oväntat är partitillhörighet en stark faktor som påverkar hur man bedömer partiers reklamfilmer om allt från professionalitet, om den skapar en positiv bild av partiet, att den väcker starka känslor och om den antas påverka väljare. Gillar man partiet tycker man med andra ord också att filmerna har en massa positiva egenskaper. Att politiska motståndare inte är lika positiva till andra partiers valfilmer är inte så förvånande. Desto mer anmärkningsvärt är att de som inte har en uttalad politisk preferens bedömer fil

Mer satir

Bild
Igår hittade jag också några politiska satirfilmer. Sverigedemokraterna släppte i veckan sin film där Jimmy Åkesson åker bil och funderar kring sin politiska gärning och hur han bemöts i medier och av andra partier. Men givetvis gjorde politiska motståndare en satir på bilåkandet. Se satiren här . Se SD:s valfilm här .