Inlägg

Propagandainspektionen (vecka 16) - Valreklam i tv: Femton år sedan genombrottet

Bild
Det var vid ett Europaparlamentsval för femton år sedan som den svenska politiska tv-reklamhistorien på allvar sparkade igång. Kommersiell reklam i tv var vi ju då sedan gammalt vana vid, men politiska propagandabudskap i samma medium förekom inte. När tv-monopolet försvann i början av 90-talet fanns egentligen inget som hindrade svenska ”tv spots” i kommersiella tv- kanaler. Men de kanaler som riktade sina sändningar mot Sverige, såsom TV3 och Kanal5, var baserade i Storbritannien och på grund av lagstiftningen där var det inte möjligt att köpa tid för politiska budskap. Den främsta reklamkanalen TV4 å sin sida hade ett avtal om marksändningar och i detta medgavs ingen åsiktsreklam. När digitaliseringen kom rensades dessa paragrafer bort och TV4 kunde erbjuda reklamplats för partierna.    Ett första test Partiernas första stora testtillfälle blev EUP-valet på försommaren 2009. Några partier – men långt ifrån alla -- tog chansen att marknadsföra sig genom korta filmsnuttar i TV4. Van

Propagandainspektionen (vecka 15): Entré för Folklistan - fågel eller fisk?

Bild
Det mest spännande inför årets EU-val har sannolikt varit turbulensen kring Kristdemokraternas Sara Skyttedal som nu höjt temperaturen ytterligare ett steg genom att lansera Folklistan tillsammans med Jan Emanuel Johansson. Det nya partiet lanserades i debattören Henrik Jönssons YouTubekanal. Det brukade ju heta att vänstern förökade sig genom delning, men nu verkar den trenden flyttat högerut.  Folklistan var inte först Många politiska kommentatorer har jämfört Folklistans turbulenta bildande med hur Ny Demokrati en gång i tiden slog igenom med buller och bång i mötet mellan Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. Sara Skyttedal och Jan Emanuel har inte samma bakgrund, men ingen kan förneka att det handlar om två kändisar som vill använda det kapital de har skaffat sig i offentligheten och växla in det mot politisk makt.      En annan lista Annars för ju Folklistans inträde på den politiska scenen tankarna till en annan lista - Junilistan som också var ett EU-kritiskt parti och som snabbt

12 saker vi lärde oss om kriskommunikation (ett forskningsprojekt är avslutat)

Bild
Nu är ett forskningsprojekt som startade 2017 i hamn. Men hjälp av finansiering från MSB har vårt forskningsprojekt KRISAMS (kriskkommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället) gjort mycket forskning. Om vi räknat rätt är det fyra böcker (varav tre antologier), nio artiklar i internationella tidskrifter, 24 bokkapitel och tio rapporter. Dessutom har vi som deltagit i projektet gjort oräkneliga intervjer med journalister, presentationer och seminarier där vi presenterat olika delar av projektet. Sedan finns det fortfarande saker i pipelinen som ska publiceras. Som sagt, ett stort projekt men mycket pang för pengarna.    12 lärdomar Det är givetvis svårt - för att inte säga omöjligt - att sammanfatta ett så stort projekt i en kort rapport. Men jag har gjort ett försök och idag publicerades slutrapporten från projektet. Rapporten kan laddas ner HÄR . Men för den som inte orkar läsa rapporten kommer här en lista på vad vi menar är de viktigaste lärdomarna som vi tar med

Om faran med att låna böcker

Bild
Post-docen hade fått en chans - med hjälp av ett generöst stipendium - att vistas vid ett välkänt utländskt universitet. Han var stolt och glad över att få hänga vid lärosätet där det i stort sett satt en världsberömd forskare i varje rum. Han trivdes som fisken i vattnet.  Men så vad det ju det där med tillgång till böcker. För läsa måste man ju. Noteras ska att historien utspelar sig på den tiden då akademiker fortfarande läste böcker och inte bara vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter.  Den unga forskaren funderade på hur han skulle göra för att få tag på boken han just nu behövde för att förkovra sig. Eller rättare sagt, han funderade inte så länge utan gjorde som han alltid brukade göra därhemma, dvs. stövlade in till professorn i rummet intill och frågade han kunde låna ut boken som behövde bli läst. Den uppburne professorn ser ganska överraskad ut, eller rättare sagt väldigt överraskad, men som den gentleman han är letar han lite i bokhyllan och lånar post-docen b

Propagandainspektionen (vecka 14): Dags för jordbruk?

Bild
Bönderna protesterar! Bönderna har fått nog! De senaste månaderna har vi sett bilder från Belgien, Tyskland, Polen, Grekland, Portugal och Rumänien där bönder protesterar mot stigande kostnader, billig import (från Ukraina), ökad byråkrati, skatter och EU:s satsningar på klimatanpassning. Svenska bönder brukar inte demonstrera på gator och torg, men under vintern 2024 fick även de nog och i Hörby och Kristianstad har det genomförts protester med traktordemonstrationer. Men de svenska protesterna verkar vara mer stillsamma än i andra EU-länder, även om ilskan kanske är lika stor. Möjligen är det skillnader i politisk kultur som visar sig, där den svenska traditionen är mindre konfrontativ än i andra EU-länder. En stor budgetpost Jordbrukspolitiken i EU och inte minst de stora jordbrukssubventionerna är en känslig historia. Inte minst eftersom jordbruksstödet är en av de allra största posterna i EU:s budget (cirka en tredjedel). Men i de 356 miljarder som ska betalas ut mellan 2021 och

Propagandainspektionen (vecka 13): EURON – en ganska bortglömd (?) EU-fråga

Bild
 I höstas var det 20 år sedan Sverige senast höll en nationell folkomröstning. Den gången handlade det om den gemensamma valutan som den Europeiska unionens medlemmar förbundit sig att anta. Knappt tio år tidigare hade frågan om svenskt EU-medlemskap avgjorts i en folkomröstning som föregicks av en tämligen polariserad debatt. Många förväntade sig en repris på engagemanget och hettan när kampanjerna drog igång. Och en del argument och uttryck från kampanjerna dök upp på nytt. Men det fanns också en del skillnader: Det så kallade etablissemanget var inte lika enat i sitt stöd för ett ja som det hade varit 1994. Även om flertalet partier hade samma linje, ja eller nej, som man haft angående EU-medlemskapet var det fler röster som talade emot partilinjerna, inte minst inom Socialdemokraterna (där partilinjen var ja). Centerpartiet återfanns denna gång bland nej-partierna, och det fanns fler ekonomer och organisationer som var emot.Valdeltagandet i september 2003 var marginellt lägre än vi

Propagandainspektionen (vecka 12): Hur är klimatet i EU?

Bild
Sverigedemokraterna skruvade upp valtemperaturen när parlamentsledamoten Charlie Weimers gick till attack mot EU:s klimatpolitik och ville riva upp klimatpaketet Fit for 55 . Utspelet är inte en isolerad händelse utan ligger i linje med partiets EU-kritiska linje, där utökat och fördjupat EU-samarbete ses som icke önskvärt. Men vilken roll spelar då klimatfrågan i EU-valrörelser?  När vänster och höger bytte plats Ser man på den svenska EU-historien har höger och vänster faktiskt bytt plats. När vi gick med 1995 var Moderaterna och Liberalerna de stora EU-vännerna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev länge att Sverige skulle lämna EU. Miljöpartiets slogan de första valen var "Garanterat EU-kritiska" och Vänsterpartiet delade också rädslan för överstatlighet, ett gemensamt EU-försvar och EU sågs framför allt som markandskrafternas EU. På Miljöpartiets ungdomsförbunds affisch 1999 springer personerna på bilden ut på en grön äng bort från EU-flaggan med budskapet om den gröna v