Men får man göra så?

Sverigedemokraterna har använt Leif GW Perssons uttalande i Veckans brott i SVT i en reklamkampanj på Facebook. I det bildsatta citatet säger GW att "hälften av alla poliser skulle rösta på SD". Men får man göra så här? Att politiker ger sig på varandra är väl en sak, men får verkligen politiker använda vad professorer säger i TV i politisk reklam? Och kan det "drabba" vem som helst? Bryter det till exempel inte mot marknadsföringslagens krav på samtycke för citering? Svaret är nej. Redan i förarbetena till markandsföringslagen tog man bort politiken eftersom politisk debatt handlar om att kunna debattera med andra. Då får man också på köpet att även andra (professorer, kändisar eller helt vanliga människor) som inte tänkte uttala sig politiskt kan dras in i den politiska propagandan, vare sig man vill eller inte.

Politisk propaganda är därmed att likställa med samhällsinformation och då behöver man inte fråga den som uttalar sig om lov (men nu pratar vi inte bilder eller filmer för där gäller upphovsrättslagstiftning),

Låter kanske lite ruggigt det här men för det mesta är det inget problem eftersom missbruk av att utnyttja kända personer (eller vanliga medborgare) rimligen slår tillbaka hårt mot det parti som skulle sätta i system att utnyttja vad människor sagt i politisk reklam. De drabbade skulle reagera, politiska motståndare skulle få bränsle till attacker och det är en nyhet som passar medielogiken alldeles utmärkt.

Det enda fallet som ett parti skulle kunna bli fällt är om det kan ses som förtal. Men då skulle citeringen vara i syfte att nedsätta den citerade i andras aktning och utmåla hen som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Händer nog inte i första taget. 
 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer